 |
| Lyckliga pojkar med nya maskiner, River Run ATV Park |
Årets resa till Texas är nu avklarad och här sitter man som på nålar och bara väntar på att det sista av bagaget skall komma hem.
För varje år vi åker dit så blir allting lite bättre, lite lättare och lite smidigare. Några som vart med några år har börjat få ordentlig rutin på denna resa. Hojarna stod där och blänkte när vi kom, stugorna var lediga och husvagnarna på plats enligt överenskommelse.
Vi kom ner på Fredag eftermiddag till Houston och som vanligt bokas det motell vid det närmsta Hooters. En tradition som så många andra att starta resans kulinariska del på favoritrestaurangen. Sa jag att deras wings smakar riktigt smaskigt?
På Lördagen var det dags att ta sig ner mot River Run ATV park. Vi gjorde oss hemtama och det sattes igång febril aktivitet att ställa dämpare och montera dit bakre winschar.
Nu skulle parken och hojarna få bekänna färg. Det slangades hej vilt och skimmades hål på löpande band. Alla vet ju at det är snabbaste sättet att sig igenom vattenhålen. Dom kan ju vara rejält djupa och håller man inte stumt så kan det straffa sig. Vilket det gjorde för en del. Så det blev till att byta lite olja helt enkelt. Så kan det vara ibland.
Även Söndagen och Måndagen bestod av.. åka. Vädret var helt ok, vi hade lite regn och i sanningens namn är det trevligare än 25 grader varmt och dammet som kommer med det.
På Tisdagen strålade vi ihop med sällskap nummer två som hade tagit en extradag i NY. Vi lämnade River Run och den stugan som hade OSB som enda ytlager inomhus. Nu flyttade vi in i 30 fots husvagnar med slideouts. Rejält med plats. Hurra! Tidigare år har ju dom där husbilarna och dess sunkighet satt sin prägel på resan. Nu steppar vi upp en sisådär åtta pinnhål men med samma budget. Bra skit helt enkelt.
Nu startade även festen på riktigt, folk kommer förbi säger hej och bjuder på genuin mooshine. Vi har ju gått och blivit lite lokalkändisar och när man är ute och äter eller handlar på Walmart så är det inte ovanligt att folk kommer fram, vill fota sig med oss och har hört talas om "Svenskarna". Lite märkligt men man kan leva med stjärnstatusen. Inget större problem alltså. Hörde jag ödmjukhet här?
Allt har sitt slut, så även denna resa, fast vi hade lagt till en extra dag för att kompensera Amerikaners ruttna sinne för logistik så kändes resan kort. Totalt 12 dagar flög förbi rasande tempo. Det beror ju på att man har så infernaliskt kul hela tiden. Det finns ju massor av historier vad som hände vid sandpit eller hur man konsumerar tre burkar moonshine i ett träsk på en pisskvart. Men dom får ni säkert höra på nån träff över nån öl när vi sitter där med gråten i halsen och längtar tillbaka. Och tillbaka skall vi, var så säker. Det är lite "skiter björnen i skogen" varning på den helt enkelt.
Och som vanligt vart det lite film på det hela. Hoppas ni tycker om den!
Just nu har vi lite problem med forumet, det är ett domännamn som olyckligt blivit lite misshandlat administrativt. Forumet rullar igång på Måndag igen och vi har lite nytt godis och tänk där som kommer att bli spännande att se vart det landar!